City of Heroes
Utvecklare
Cryptic Studios
Utgivare
NCSoft
Genre
Superhjälte-MMORPG
Webb
http://www.cityofheroes.com
Ca Pris
199:-, plus ca 130:- per månad*
 
  Intryck: 7     Innehåll: 2   9
 
 

City of Heroes är ett ”massive multiplayer on-line role playing game”, dvs ett datorrollspel som spelas online med massor med andra spelare i samma värld. Till själva spelformen har City of Heroes inte mycket nytt att tillföra: det har vad man kan förvänta sig av ett bra MMORPG. Man kan bilda tillfälliga jaktlag och banka monster tillsammans, och man kan bilda superhjältegrupper motsvarande gillen. Det finns gott om uppdrag att utföra, men vill man bara smiska ondingar i allmänhet så går det också. För detta besvär så får man erfarenhet så att man blir bättre, nya saker så att man blir bättre och pengar så att man kan köpa nya saker så att man blir bättre. Skulle man ”dö” så får man jobba av en XP-skuld, så att under en viss tid så får man inte XP lika fort som normalt. Normalt sett så smiskar man ondingar, men man kan även banka på andra spelare på arenor.

Det är här likheten med andra MMORPGer slutar. En del skillnader är småsaker, som t ex att valutan kallas för influence och alltså egentligen inte är pengar, medan andra skillnader är större. Till exempel, ”sakerna” man får är egentligen inte föremål per se. Istället får man enhancements (permanenta förbättringar av ens superkrafter) och inspirations (tillfälliga förbättringar och återställande av energi och hälsa). Enhancements placeras i fack, och man får ett fack per superkraft från början. Man kan köpa och sälja båda, så man behöver inte vänta på att man får dem från smiskade ondingar.

Spelet är nivåbaserat. Varannan nivå får man en ny superkraft, och varannan nivå så får man placera ut två nya fack att sätta enhancements i. Utöver det kan man få lite extra godis när man når upp till vissa nivåer.

Det som verkligen gör spelet är superhjälteskapandet. Man börjar med att välja ursprung, arketyp och superkrafter. Ursprungen är varifrån ens superkrafter härstammar och kan vara mutationer, vetenskapliga experiment, teknik, magi eller inga superkrafter alls. Arketypen kan vara blaster (avståndsskjutare), controller (manipulerar fienderna), defender (hjälper den egna gruppen), scrapper (smidiga närstridsfighters) och tanker (starka närstridsfighters). Härnäst får man välja två kraftgrupper och en superkraft i varje grupp. Vilka grupper man får välja mellan beror på arketyp och ursprung.

Utseendet är det roliga. Först väljer man kroppstyp, som kan vara man, kvinna eller en stor enorm sak (tänk Thing), och det finns ett halvdussin inställningar för vardera kroppsformen. Därefter går man in på detaljerna. Det finns tre inställningar vardera för skalle, panna, näsa, kinder, käke och haka, plus ett dussin utseenden som läggs på formen. Och detta är bara kropp och ansikte! När man gör resten av kostymen så finns det ett tjugotal grundval vardera för huvudet, överkroppen och underkroppen, plus underval med en mängd valmöjligheter, plus färgval! Eftersom man inte donar med utrustningsdetaljer senare så är ens superhjälte alltid precis så cool som man skapade den.

Systemmässigt krävs en hyfsad PC. Om det var en bra speldator för tre år sedan så bör den räcka. Installationen var föredömligt enkel, men spelet är väldigt känsligt för att man har korrekta drivrutiner. Naturligtvis hade jag sådana problem, men kundsupporten var snabb och hjälpsam och löste problemet.

Spelet i sig är helskoj att spela. Är det något jag stör mig på så är det väl att när man räddar civilister från ondingar så måste de prompt springa tillbaka och tacka en med extra mycket kowtow. Det är kul första gången, men inte femtielfte. Arenaspelet är välbalanserat och riktigt, riktigt nervigt. Det syns att det är ett årsgammalt MMORPG, inte ett purfärskt FPS, men det duger. Interfacet är klottrigt vid chattfönstret och kartan är i vägen för allt när man tar fram den. Annars har man god kontroll över hur kommandon mappas, och man kan styra de viktigaste funktionerna med vänsterhanden.

En sak som förvånade mig är att de spelare jag träffar i spelet oftast har valt seriösa superhjältenamn. Jag vet inte om det beror på att Spacechick och mr Darkness passar i genren eller om sukisuki-spelare inte spelar spelet, men superhjältestämningen blir bättre när man möter vettiga superhjältar med vettiga namn.

Och det är den största fördelen med City of Heroes: det är ett välgjort superhjältespel hela vägen, från hur ens superhjälte ser ut via hur superhjältandet fungerar i spelet, till stämningen i onlinecommunityn. Månadskostnad till trots, City of Heroes är så bra att det kommer att äta upp mer fritid än vad mitt sociala liv mår bra av.

Text: Krister Sundelin

* En månad ingår när man köper spelet. Deluxe-utgåvan innehåller en kompisinstallation med 15 dagar som man kan ge bort.




 
  Sätt ditt eget betyg på City of Heroes!
  Intryck:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
Innehåll:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
 
   
 
  Totalt har 24 personer röstat.
Intryck 7,42
Innehåll 7,17
Sammanlagt betyg 14,59
 
 
   
   
   

   
   
   
   

© Gillbring 2006