Hindenburg – Min älskade
Tillverkare
Järnringen
Omslag
Hårdpärm
System
Mutant: UA
Sidor
288
Ca Pris
399:-
 
  Intryck: 8     Innehåll: 7   15
 
 

Hindenburg – min älskade är den tredje och avslutande delen i Järnringens kampanjserie Undergångens Arvtagare. Genom modulerna Pirit – den innersta kretsen och Nordholmia – Kaiserns testamente har rollpersonerna förhoppningsvis överlevt både Frihetens Slätter i söder och de djupa skogarna i norra Nödgötalandet. Hittills har kampanjen varit mycket bra. Så frågan är given: Har Järnringen lyckats göra avslutningen värdig sina föregångare?

Precis som i de två föregående modulerna är Hindenburg – min älskade uppdelad i två delar. Den första beskriver själva staden med omnejd samt dess historia. Detta är allmänna kunskaper som en någorlunda bildad rollperson vet eller med enkelhet kan få reda på. Då denna information i mycket redan beskrivits ganska utförligt i Mutants huvudbok rör det sig snarare om en fördjupning i relation till själva äventyret. Den andra delen är en äventyrsdel som består av tre äventyr, Gryningsvärld i lågor, I skuggan av Långe Jack och den avslutande Undergångens arvtagare. Genom dessa tre äventyr kommer spelarna, men även spelledaren få svar på många av sina frågor.

Järnringen har på gott och ont valt att portionera ut bakgrundsberättelsen efterhand som kampanjen utvecklas. På detta vis har intresset för hur det hela skall sluta varit spännande även för spelledaren. Samtidigt kan detta medföra svårigheter vid improvisation då det är svårt att veta vad som går att göra utan att förstöra den officiella berättelsen. För i mycket är denna äventyrsmodul, liksom de övriga i kampanjen, en berättelse för spelledaren att presentera för sina spelare. Detaljrikedomen är stor och i mycket förväntas spelarna göra vissa saker för att kunna gå vidare. Denna tvångströja ger mig som spelledare en känsla av obehag då jag inte tillåter mina spelare den frihet som rollspelande trots allt bör ge dem. Men samtidigt är den berättelse som Järnringen vill berätta bra, mycket bra till och med.

Det känns bra att äntligen få sin nyfikenhet stillad angående vad som egentligen hänt. Många händelser som skett i kampanjens periferi, det mystiska ljusskenet, den märkliga luftballongen mm får äntligen sin förklaring i en väl tilltagen bakgrundsberättelse. Att denna presenteras i prosaform är i sig inte fel, men denna del samt övriga delar av modulen skulle ha mått bra av att malas genom en redaktion någon vända till. Språket tenderar att bli pratigt vilket gör att man som läsare lätt förlorar fokus. Men samtidigt är språket i Mutant alltid än skön bärare av inlevelse och världsförståelse Detta är inget undantag i Hindenburg – Min älskade. Det finns något i språket och presentationen som tänder min kreativitet. Det behöver inte vara något storslaget. En mening som; ”På det gistna ölhaket Darrtass, på en bakgata vid Himmelska torget, sitter daglönare Flix Fläsknäs och surar” räcker långt för inspiration.

Som vanligt gällande layout och illustrationer håller Järnringen och Hindenburg – Min älskade hög klass. De har skapat en enhetlighet i sin produktlinje vilken ökar igenkänningen och gör att mutantböckerna ser snygga ut i bokhyllan. Tyvärr tenderar vissa illustrationer, trots att de är välgjorda, att vara ganska trista. Detta är något som jag inte känner igen från övriga moduler – mycket av detaljrikedomen försvinner i stora sjok av svärta. Stämningsbilderna i färg håller fortfarande mycket hög klass, men jag hade hellre tagit bort fyra av dem i utbyte mot en färgkarta över Hindenburg i form av en plansch. De svartvita kartor som medföljer i boken är varken snygga eller tydliga.

På många sätt skall Järnringen applåderas för sin ambition att återupprätta den klassiska äventyrsmodulen – där många delar av spelledarens jobb redan är gjort. Men denna detaljrikedom i avseende till den historia som skall berättas kan medföra att spelbarheten paradoxalt nog minskar. Spelarnas interaktion i berättelsen tenderar att vingklippas. Med detta sagt, så tror jag inte Järnringen haft ambitionen att vara nyskapande gällande äventyrsformat. De vill snarare att deras kampanj skall nämnas i samma andetag som tungviktarna The Enemy Within till Warhammer Fantasy Roleplay och Mask of Nyarlathotep till Call of Cthulhu. I detta avseende har de verkligen lyckats. Vi svenskspråkiga kan skratta oss lyckliga som har möjlighet att spela denna storslagna och episka berättelse som nu avslutas med Hindenburg – Min älskade.

Text: Erik Winterquist


 
  Sätt ditt eget betyg på Hindenburg – Min älskade!
  Intryck:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
Innehåll:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
 
   
 
  Totalt har 75 personer röstat.
Intryck 8,08
Innehåll 7,76
Sammanlagt betyg 15,84
 
 
   
   
   

   
   
   
   

© Gillbring 2006