Wings of War: Dawn of War
Tillverkare
Fantasy Flight Games
Spelare
2-4
Speltid
45 minuter
Webb
http://www.fantasyflightgames.com
Ca Pris
258:-
 
  Intryck: 8     Innehåll: 7   15
 
 

Ah, ljuva ungdom! Jag kommer ihåg varma sommarkvällar i början av nittiotalet. När mina klasskompisar upptäckte det täcka könet och charmen i folkölsfyllor samtidigt som jag och mina vänner lekte första världskrigspiloter i våra pojkrum. Spelet hette Blue Max och gavs ut av det sedan länge avsomnade GDW. Vi skapade piloter som vi spelade hela kampanjer med, skrev dagböcker ur deras perspektiv och lärde oss allt om Spads, trippelvingade Fokkers och brittiska Sopwith Camel. Så här i efterhand kan jag känna att det är kunskap som inte givit mig särskilt mycket. Men det var innan jag fick uppdraget att recensera Fan-tasy Flight Games senaste spel i Wings of war-serien.
Nu utspelar sig inte Dawn of War under 10-talets puttrande biplans-era utan det något mindre romantiskt klingande andra världskriget. Men grundtanken är den sam-ma som såväl tidigare delar i serien som i min gamla favorit Blue Max. Varje spelare får varsitt plan och sen gäller det att utmanövrera dina motståndare så att du kan skjuta dem sönder och samman. Enkelt och bra.
Det första jag noterar när jag packar upp boxen är att spelet är litet. Väldigt litet faktiskt. Boxen är lika stor som en gammal vinylsingel ungefär och tjock som en större pocketbok, alldeles perfekt för bokhyllan med andra ord. Trevligt och portabelt. När jag slutat förundras över småttigheten finner jag spelkomponenter av sedvanlig Fantasy Flight-kvalité, utmärkt med andra ord. Spelet innehåller en 24-sidig regelbok, tre ark med skademarkörer och hastighets- och färdighetsbrickor, 6 stycken spelunderlägg i kartong, 24 flygplanskort, 108 manöverkort och ett fåtal bomb- och målkort samt två enkla mätstickor.

Luftdueller under första världskriget
Hur går då luftduellerna till? Spelarna delar upp sig på två lag och väljer varsitt flygplan som de sedan placerar ut på en tom yta som ett bord eller ett golv. Varje spelare tar några hastighetsmarkörer och ett set manövreringskort som tillhör det flygplan de valt. Man väljer ut ett manöverkort att börja med och placerar det på underlägget och sedan kör man igång. Första rundan är en planeringsfas och går till så att man dolt väljer ett manöverkort som gäller för nästa runda. När alla gjort det vänder man på det första manöverkortet och flygplanet rör sig som indikerat. Det går till så att manöverkortet placeras framför flygplanskortet varefter spelaren flyttar flygplanet till den pil på manöverkortet som motsvarar planets hastighet. I praktiken är det hela mycket smidigt och enkelt. Eftersom alla väljer manöver en runda i förväg gäller det att försöka förutsäga motståndarnas kommande drag hela tiden, det här är helt klart spelets mest taktiska dimension.
Lyckas man med konststycket att få ett fiendeplan i siktet plockar man fram en liten mätsticka och kontrollerar att kulsprutorna når fram. Är man inom räckvidd gör man skada beroende på ens bestyckning (som varierar mellan olika plan). Sedan drar man skademarkörer från en kopp, varje skademarkör orsakar ett antal skadepoäng och når man över planets tålighet störtar det mot en neslig död. Så här håller man på tills ena sidan står ensam kvar på molntäppan.
Men det slutar inte här, det jag beskrivit än så länge är grundreglerna som bara tar upp en mindre del av reglerna. Vill man ha lite mer krydda kan man lägga till kritiska skador, äss-förmågor, höjdregler, bensin, accelerationsregler, bomber och lite annat smått och gott. Jag rekommenderar definitivt att man spelar med kritiska skador eftersom de lägger till en hel del till spelupplevelsen. Ett plan kan till exempel få en roderskada och får bara svänga åt ett håll under resten av partiet. Det fina med det här är att det bara är ägaren till planet som vet exakt vad den kritiska skadan innebär. Resten får helt enkelt gissa sig till varför Åkes Messerschmitt envisas med att åka runt i cirklar.

Enkelt, snabbspelat och roligt – men når inte Blue Max höjder
Som tidigare nämnt är det här en del i serien Wings of War, där de äldre spelen utspelar sig under första världskriget. Den största skillnaden mellan dem och Dawn of War är att man nu planerar en runda i förväg istället för tre, samt att man lagt till en hel del bonusregler. Men man behöver absolut inte spelat de tidigare delarna för att ha kul med Dawn of War då det är helt fristående. Det här är ett enkelt, snabbspelat och riktigt roligt spel. Det når inte riktigt upp till samma höjder som min ungdoms Blue Max, men å andra sidan vad gör det?

Text: Nils Karlén


 
  Sätt ditt eget betyg på Wings of War: Dawn of War!
  Intryck:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
Innehåll:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
 
   
 
  Totalt har 0 personer röstat.  
 
   
   
   

   
   
   
   

© Gillbring 2006