God of War är ett laddat actionspel som utspelar sig i den grekiska mytologins värld. Man spelar den mäktiga krigaren Kratos, en gång general i Spartas armé och den mest hänsynslösa kämpe som beträtt ett slagfält, numera reducerad till en marionett under krigsguden Ares. Utöver önskan att bli fri från Ares kontroll så vill Kratos även hämnas allt elände han fått genomlida genom åren. Med jämna mellanrum genom spelet får man veta mer om Kratos bakgrund och vad som driver honom i hans önskan att döda Ares.
Vid spelets start får man se en kortare filmsekvens där Kratos kastar sig ut från en klippa för att ta sitt eget liv, sedan backas handlingen till tre veckor tidigare. Helt utan någon introduktion till några kontroller eller någon förklaring till vad som ens pågår så kastas man in i en strid det första som händer. Det är hur häftigt som helst och fungerar tack vare det smarta stridssystemet som är mycket enkelt men ändå har ett stort djup. Man behöver inte lära in några långa och svåra kombinationer av knapptryckningar för att uppnå de häftigaste och hårdaste slagen. För att ta hem mycket XP handlar det istället om att få in så stora ”combos” som möjligt, alltså att få in så många slag som möjligt på fienden utan att själv ta skada. XP-poängen används sedan för att lära sig nya stridtekniker och bättra på de magiska förmågor som man får från olika gudar under spelets gång.
Men striderna är bara en del av upplevelsen i det här spelet. Kratos blir utsatt för de mest fantasirika och hisnande hinder man kan tänka sig. När man balanserar på en bräda långt ovan marken samtidigt som man undviker roterande knivar eller svingar sig från rep till rep över ett stup så förmedlas känslan rakt genom TV-skärmen och man sitter verkligen på helspänn. Det förekommer också en god portion problemlösning i spelet, det är gott om spakar som det ska dras i och lådor som ska knuffas runt. Problemen är precis lagom svåra, man kör fast ibland, men inte speciellt länge.
Det händer inte helt sällan att man stryker med i en strid eller missar ett hopp och faller mot en säker död. Som tur är finns det ganska gott om platser att spara spelet på och framför allt finns det många ”checkpoints” däremellan. Det skyndar helt klart på spelet och håller spelglädjen uppe även vid de där riktigt svåra hindren som man bara måste göra om och om igen tills man fått in tekniken.
Kameravinkeln styrs helt av spelet och det fungerar faktiskt väldigt bra. Förutom att bidra till känslan av att man befinner sig i en film så pekar även kameran väldigt diskret ut rätt riktning att gå i. Bara vid ett fåtal tillfällen irriterar man sig på att det man vill se är dolt eller ligger ur skärm, men det löser sig alltid snabbt.
Kratos är hänsynslös och brutal i hantering av sina fiender och även om det inte är överdrivet blodigt eller detaljerat så är det här ett vuxenspel. På ett par ställen i spelet har man även slängt in lite naket, bland annat oraklet i Athen visar sig vara ett riktigt lättklätt våp som skriker efter att räddas. Just de delarna känns väldigt påklistrade och får räknas till en av de få svagheterna hos det här spelet. Det verkar nästan som om utvecklarna inte vågade tro på sin produkt fullt ut och kanske säljer lite avklätt några extra spel hos målgruppen.
Musiken, ljudeffekterna och grafiken i God of War står i sin egen klass. När Kratos hoppar upp i luften och delar ut det ena slaget efter det andra i slowmotion så ser det snarare ut som en förinspelad film än ett spel där man själv kontrollerar hjälten. All fantastisk grafik till trots så är laddningstillfällena få och framförallt så går det mycket fort.
Det här är ett av de bästa spel som släppts till PS2, vissa kommer nog tycka att det är det bästa. En uppföljare är redan på gång och filmrättigheterna är sålda till Hollywood.