Age of Conan: The Board Game
Tillverkare
Fantasy Flight Games
Spelare
2-4
Speltid
Minst 90 minuter
Webb
http://www.fantasyflightgames.com
Ca Pris
700:-
 
  Intryck: 7     Innehåll: 4   11
 
 

Age of Conan: The Strategy Board Game är ett påkostat (och dyrt) strategispel förlagt till Conan barbarens hyboriska värld. Fullproppad kartong, stadigt spelbräde, horder av detaljerade plastfigurer, kraftiga pappmarkörer, specialtärningar samt kortlekar och regelhäfte i fyrfärg – inga utgifter har varit för stora när det gäller produktionsvärdet. Men det räcker tyvärr inte hela vägen, då häftigt och snyggt har fått gå före informativt och tydligt – kort missförstods, spelplanen var för trång för alla snygga pjäser, och för ett av kungadömena man kan spela är armé- och emissariefigurer lätta att förväxla.

Spelet går ut på att som ett av fyra hyboriska kungadömen (Hyperborea, Akvilonien, Turan eller Stygien) utöka dina gränser genom att med våld eller diplomati ta över eller alliera dig med neutrala eller fientliga provinser. Att bekriga en provins ger dig borgar och imperiepoäng (spelets vinstmätare), att ta över den med intriger och diplomati ger dig i stället torn och guld (används för att köpa fler arméer, emissarier eller kort). Så långt allt väl. Men det räcker inte för spelkonstruktörerna, de inför fler resurser att samla på: Crom, räkna de döda!-poäng (fås genom att besegra andra spelares arméer) och äventyrspoäng i tre kategorier (monster, skatter och kvinnor). Dessa resurser förbrukas inte under spelets gång utan genererar istället imperiepoäng till den som har flest av varje resurs i slutet av spelet.

Johan Rising: ”Spelet är så överlastat med olika typer av spelmekanismer, vinstkriterier och undantagsregler att det hade räckt och blivit över till hela tre olika spel; men paradoxalt nog har ändå helheten i det här fallet blivit mindre än summan av de enskilda delarna: Riskhanteringen har urartat till nyckfullhet, resurshanteringen har urartat till bokföring, strategierna har urartat till räkneuppgifter, etc.”

Conan själv äventyrar land och rike runt under spelets gång, och den spelare som styr honom (bestäms innan varje äventyr genom dold budgivning av semi-ändliga resurser) har möjlighet att roffa åt sig de ovan nämnda äventyrspoängen och dessutom ställa till elände för de andra spelarna genom att placera ut raider-brickor i deras provinser. I övrigt är han mest en tidsmätare: när fyra äventyr är avklarade har en tidsera passerat. Mellan erorna byggs städer, insamlas guld och förnyas arméer, emissarier och kort. Efter tredje eran är spelet slut och stor poängsammanräkning vidtar.

Det är svårt att veta vem som ligger bäst till genom att snegla på imperiepoängmätaren under spel, de stora poängen håvas in först när spelet är slut. Det är därför viktigt att samtliga spelare är fullt införstådda med exakt vad som ger imperiepoäng så att de inte satsar på fel saker.

Johan Bergström: ”Det var tråkigt att spelet fastnat i fällan att räkna poäng i slutet, ett system som verkligen inte uppmuntrar till krig mot andra spelare. När ska man få spela ett krigsspel där man faktiskt vinner på att vara offensiv och invadera sina medspelare?”

Conankänslan är det dåligt med. Jag som stor Conan-nörd uppskattar förstås att alla kort är illustrerade med bilder från serien (kudos för att de valt Barry Windsor Smiths version av ”Elefantens torn”) och att Stygiens kungadömeskort är genomsyrade av ondska, vandöda och svart magi medan Akviloniens kort mer handlar om att bygga legioner och kriga jävel. Men mer än så blir det dessvärre inte.

Magnus Seter: ”Spelet lyckades inte förmedla känslan av Conan, utan det var mer ett ’Advanced Risk’. Dåligt utnyttjande av grundmaterialets potentialer, med andra ord.”

Betyget är medlet av vad jag och de andra spelarna tyckte. Vi hade lite olika syn på spelets utformning, men var nästan helt eniga vad gäller själva spelbarheten. Johan Rising sammanfattade det hela bäst: ”Komplexa spel utan strategiskt djup förtjänar inte höga poäng, och när speltiden dessutom är lång och det inte genereras mycket till narrativ eller atmosfär av spelet – då måste betyget bli lågt.”

Att spelet dessutom kostar nära sjuhundra kronor gör mig tveksam att rekommendera det till någon.

Text: Dan Algstrand


 
  Sätt ditt eget betyg på Age of Conan: The Board Game!
  Intryck:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
Innehåll:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
 
   
 
  Totalt har 5 personer röstat.
Intryck 6,4
Innehåll 3,6
Sammanlagt betyg 10
 
 
   
   
   

   
   
   
   

© Gillbring 2006