A Touch of Evil
Tillverkare
Flying Frog Productions
Spelare
2-8
Speltid
60 minuter
Webb
http://flyingfrog.net
Ca Pris
500:-
 
  Intryck: 6     Innehåll: 7   13
 
 

A Touch of Evil är något så kittlande som ett brädspel med soundtrack. Innan du blir allt för exalterad så är soundtracket inte alls knutet till spelet mer än som ett tema. Och det är inte särskilt bra. Men det är kul i vilket fall som helst. Senast jag hade ett brädspel med sountrack var En kväll med Dracula. Och det var egentligen inget brädspel. Men enough med pladdret – till spelet.

A Touch of Evil är blankt – blanka kort, blankt bräde och blanka pluppar. Mycket av allt, särskilt med tanke på hur enkelt spelet är att spela. För en brädspelsvan person är det här nästan självskrivet.

Spelmekaniskt påminner det lite om exempelvis Talisman eller Arkham Horror. Spelbrädet har en rad olika namngivna utrymmen med dedikerade kortlekar knutna till sig. Övriga rutor delar på två kortlekar, mysteriekorten och händelsekorten. I stort sett handlar spelet om att knata runt på brädet och samla på sig tillräckligt mycket prylar och resurser i form av investigation-markörer för att kunna köpa sig ett lair och se till att ta sig an skurken. Skurken kan vara en av fyra, vampyren, varulven, fågelskrämman och den spöklika ryttaren. Vem utav dem man får nöjet att möta under spelet bestäms av slumpen. Till varje skurk finns också en minionlista med en tabell som jag får slå på med jämna mellanrum. Att slå på minionlistan bestäms antingen av brädet eller av korten.

När jag har knatat runt tillräckligt länge för att ha råd med ett lair – ett högkvarter – är det dags för en showdown. Då utmanar jag skurken, sätter ihop ett följe bestående av byns äldste som jag noga valt ut genom att ta reda på deras hemligheter, och sedan försöker jag besegra skurken med hjälp av de i mitt följe som finns kvar. Risken är att de går över till skurkens sida om jag inte gjort min hemläxa och valt säkra kort.

Det är ruskigt enkelt, även om reglerna förmodligen skulle mått bra av att bli lite upphottade och mer pedagogiska. Illustrationer på spelbrädet hade förmodligen räckt långt för att öka översikten och göra spelet lättare att lära sig. I övrigt känns det både omspelbart och förutsägbart, men förutsägbart på ett bra sätt. Det är ett trivsamt spel för oss som vuxit upp på den här sortens rollpersonsbaserade brädspel, där det inte bara handlar om att trava runt på brädet utan även om att samla lite allt möjligt och se till så att jag har vad som krävs av mig för att lyckas slå skurken.

Det finns dessutom tre olika sätt att spela spelet. Basic mode som vi spelade utgör ungefär 90% av reglerna. Advanced mode lägger till lite mekanik runt stadens äldste och dessutom möjligheten att som hjälte råka ut för att bli varulv. Men jag och mina motspelare kan även gå samman och spela tillsammans mot skurken.

Om jag designat det här spelet hade jag valt samarbetesmodellen som huvudform. Det känns bättre att i ett sådant här spel inte slåss mot varandra, av någon anledning.

Grafiskt sett rimmar det illa. Det är småsnyggt och trevligt, men illustrationerna är fotografier och brädet påminner mycket om ett träsnitt. Det är egentligen inget fel på någotdera, men det hänger inte riktigt ihop. Faktum är att hela boxen som spelet levereras i känns lite tafflig. Jag får intrycket att någon som inte kan komposition har suttit och lekt med Photoshop och försökt åstadkomma något som ser imponerande ut, men som i slutändan bara blir rörigt. Lyckligtvis gäller det inte kortlayouten, som är både överskådlig och tydlig.

Som jag nämnde i inledningen är dessutom allt blankt. Det har nackdelar då det för min del innebar att korten var fastklistrade i varandra och det blev svårt att blanda. De medföljande spelmarkörerna i plast är riktigt fina, och spelar man En Garde! eller kanske Götterdämmerung duger de utmärkt som stand ins för äventyrande rollpersoner även där.

Slutsatsen blir att A Touch of Evil är långt ifrån skrämmande, snarare mysigt. Motsvarigheten till en varm filt och en kopp choklad en ruskig höstkväll. Med soundtrack!

Text: Åsa Roos


 
  Sätt ditt eget betyg på A Touch of Evil!
  Intryck:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
Innehåll:
1...Usel
2...Dålig
3...Undermålig
4...En besvikelse
5...Godkänd
6...Bra
7...Inspirerande
8...Så ska det göras
9...Wow! Cool!
10...Mästerlig!
 
   
 
  Totalt har 0 personer röstat.  
 
   
   
   

   
   
   
   

© Gillbring 2006