Himlen är grå, teet är kallt och en ny tragedi väntar runt hörnet... För att inte tala om rabiessmittade möss, hajar i vaniljpudding-en och efterhängsna pudlar.

Gloom hälsar dig välkommen in på en kopp halvljummet te hos de dysfunktionella familjerna. Som spelare kontrollerar du en familj med fem medlemmar. Du har att väl-ja mellan Castle Slogar – reanimatörerna, vars patriark är en hjärna i en burk, återförd till livet av sin älskade Helena Slogar, Hemlock Hall – vars söta små tvillingar är demonbesatta, Blackwater Watch – massmördarfamiljen med den gamla damen i spetsen och Dark’s Den of Deformity – en freakshow med freaks som exempelvis den skäggige mannen och clownen Mister Giggles. Målet med spelet är att göra din familj så miserabel du bara kan innan du låter dem gå hädan till sin eviga (välförtjänta och förmodligen efterlängtade) vila.

Det man först lägger märke till med Gloom är de transparenta korten. Det är den första kortlek jag äger som har fått vara med när spelarna äter chips. Blir korten kladdiga är det bara att diska dem. Men det finns en annan poäng med dem utöver den rent praktiska. De genomskinliga korten placeras ovanpå varandra och blir en del av spelmekaniken, ett genialiskt drag, då andra kortspel ofta lider av att du får en gigantisk ansamling med kort som du måste hålla reda på. Här lägger du bara ett kort ovanpå högen och får överblick över vad som händer bums. Grafiken är enkel, men effektiv. Den påminner lite om Hans Arnolds barnteckningar i sitt enkla, träsnittaktiga snitt. Tre färger dominerar, rött, vitt och naturligtvis även svart.

Tanken är som sagt var att göra din familjs liv så miserabelt som möjligt. Detta gör du med dina kort, som består av tre olika korttyper, Modifiers som antingen ger dig plus eller minus i familjevärde, Events som kan användas för att skapa förelaktiga lägen för dig själv, eller ofördelaktiga lägen för dina motspelare, samt Untimely Death kort, som helt riktigt tar livet av din familj, eller familjemedlemmar hos dina motspelare.

Du använder Modifier korten för att sänka din familjemedlems familjevärde, eller för att höja dina motspelares familjevärde. Det är här man har mest kul i spelet. Att jonglera postiva och negativa modifikationer, samtidigt som man tar livet av sina egna och andras familjemedlemmar när det är som mest fördelaktigt för en själv leder onekligen till många skratt.

Eventkorten kan kasta om en hel spelomgång till din egen fördel, så även om det har gått illa för dig i spelet så skall man aldrig ge upp. Ett kort som ”A Chance to Begin Again” låter dig börja om från början med en av dina familjemedlemmar, eller kan läggas på en hotfull medspelares hand, medan ”A Tragic Misunderstanding” låter dig byta Modifiers med en motspelare.

Kortspelet är enkelt att lära sig, även om regelbeskrivningen lämnar lite i övrigt att önska. Den kunde ha varit något mer pedagogiskt skriven, i och med att reglerna är så enkla att lära sig.

Gloom har dessutom många charmiga inslag, som till exempel det magnifika kortet ”Pierced by Porcupines”, eller vad sägs om exempelvis ”Pursued by Poodles”? Spelmekaniken är enkel, men spelet är genialiskt väl balanserat, och korten kan ge upphov till en hel del oväntade effekter, beroende på hur de används.

Det har även ett inslag av strategi, som en nybörjare kan ignorera, men en erfaren spelare förmodligen använder sig av. Jag har spelat åtskilliga partier, och än har jag inte hittat några ”optarkort”. Dessutom är spelets grundtanke lite ovanlig. Istället för att döda och på andra sätt skada dina motspelare, så vinner du om du ser till att de får ett lyckligt liv. Det kan tyckas trivialt, men jag har aldrig sett ett liknande spel, och det gör faktiskt en hel del skillnad för oss som inte tycker om att slå på våra medmänniskor – även om det i det här fallet för med sig att medmänniskorna förlorar spelet. Så var så snäll du vill och vinn utan att få dåligt samvete. Även de med sadistiska drag lär få sitt lystmäte, eftersom du även får vara stygg mot din egen familj.

Det tar ungefär en timme att spela Gloom, beroende på hur roligt man har det, och på hur eventkorten används. För tillfället är spelet enbart avsett för två till fyra spelare, men en expansion är på väg som lägger till ytterligare en något dysfunktionell familj till spelet, tillsammans med vad man kan hoppas är lika vridna kort som de som redan finns i lekens grundutförande.

För min del säger jag utan tvekan: köp spelet, koka lite te och plocka fram Gloom. Det passar perfekt till höstmyset och det är roligt att spela, oavsett om det är två eller fler spelare.